När Karibien kom till Borås
Sedan våren 2005 har jag, mer eller mindre aktivt, befunnit mig kring ett av landets största sound system. Jag har servat högtalare, lött oändliga mängder kablar och släpat tunga rackvagnar innehållandes flera kilowatts slutsteg. Sena nätter och ginger beer har varvats med musikaliska framsteg och stora portioner lammgryta. Även om jag numera inte bor i samma stad som de andra så kunde jag ju inte avstå från att åka till Borås och nattklubben Trädgården.
Innan allt börjar så tar vi det lugnt på hotellet. Diskussionen skiftar vilt. Boastin (till vänster) drar en anekdot om när hans stinkande skor sina inte fick vara inne på rummet utan förpassades till korridoren under en turné med Latin Kings. Fabulous G (mitten) reder ut var i världen den bästa Guinness-ölen licensbryggs, dvs Nigeria. DJ Flash (till höger) försöker komma ihåg var i Polen han spelade nyligen, nära Lublin var det i varje fall.
Det ska också hinnas med en intervju för lokaltidningen och ett reggaefanzine.
Scenen, förbluffande bra skärpa i ljudanläggningen men styrningen av effektljusen på dansgolvet lämnade övrigt att önska.
Boastin värmer upp rösten medan jag ställer in frontljusen.
Ibland blir det en kulturkrock. Det tog ett tag innan jag förstod att i den här kulturen så är ljusanläggningar av ytterst låg prioritet. I Karibien ska dansgolven vara nästan kolsvarta, i Nordeuropa gillar gemene man blinkade ljuseffekter. I slutändan blir det oftast löst genom en kompromiss.
Det tar alltid ett litet tag innan själva svängandet av kroppen hos publiken börjar…
…men med lite rök så släpper hämningarna.
Knepet är dock att portionera ut lagom mycket, annars blir det svårt att se uppe på scenen.
Fabulous bjuder upp till dans.
Efter lite tvekan kommer de första upp på scenen och gränsen mellan artist och publik bleknar.
Så länge folk inte pillar på utrustningen eller spiller öl över skivorna så finns det oftast inget hinder att ha sällskap på scenen, stämningen går före divalaterna.
Sista timmen är det mest ett extatiskt halvkaos och när det är slut vill ingen gå hem.
Efter ett snabbt besök på den lokala snabbmatsrestaurangen så blir det sängdags. Senast kl 12 dagen efter går hyrbilen tillbaka till Stockholm och vardagen.
Tack Borås!














RSS - Posts